Papegojprat - Artiklar

Författare: Astrid

Candidainfektion

Candida är en infektion orsakad av en jästsvamp, vanligen C. albicans. Denna svamp finns normalt i små mängder i matsmältningssystemet hos fåglar. Om jästsvampen ökar i antal eller om fågeln har skador på matsmältningssystemet kan svampen orsaka problem med matsmältningsorganen och andra organ även näbb och andningsorgan.

Candida är vanligast hos unga fåglar, speciellt hos nymfkakaduor. Den är också vanligare hos fåglar med nedsatt immunförsvar. Felaktig handuppmatning kan också orsaka candida.

Några faktorer som kan öka risken för att fågeln får candida är:
- Fördröjd tömning av krävan
- Foder som surnat i krävan (vanligast vid handuppmatning)
- Långvarig antibiotikabehandling
- Dålig hygien
- A-vitaminbrist
- Näringsbrist
- Lider av infektion orsakad av poxvirus eller Trichomonas
- Lider av stress

Symptomen varierar beroende på vilka organ som är infekterade. Det kan vara bara näbben som är infekterad likaväl som hela matsmältningssystemet eller andra organ samtidigt.
Infektion i mun och näbb kan orsaka dålig andedräkt och vita upphöjda ytor och tjockt klart eller vitt sekret i munnen.

Infektion i krävan kan orsaka uppkastningar, nedstämdhet, aptitlöshet, förtjockning i krävan och fördröjd tömning av krävan.

Infektioner i matsmältningsorganen kan orsaka nedstämdhet, aptitlöshet, viktminskning, uppkastningar och diarré. Pga att näringsupptaget i tarmarna är nedsatt blir näringsbrist ofta ett resultat om infektionen inte behandlas eller om den blir kronisk.

Vid infektion i andningsvägarna blir ofta näsborrarna förändrade, fågeln har andningssvårigheter eller andas snabbt och är ofta stillasittande.

Eftersom svampen normalt finns i matsmältningssystemet försvårar det diagnostiseringen eftersom förekomst av svampen inte är ett tecken på sjukdomen Candida.
Tillsammans med en odling och genom att hitta större mängder av svampen och genom övriga symptom hos fågeln brukar dock veterinären kunna fastställa diagnosen.
Prover för odling kan tas från munnen eller från inre organ genom endoskopi.

Sjukdomen behandlas med medel mot svampinfektioner samtidigt som alla riskfaktorer i fågelns omgivning måste tas bort. Detta innebär en minutiös hygien och ofta även foderbyte till näringsrikt och bra foder.

Vad kan man då göra för att förebygga att fågeln får Candida
- Vara noggrann med hygienen.
- Nytt foder och färskt vatten varje dag
- Ge fågeln näringsrikt foder av bra kvalitet
- Undvika att utsätta fågeln för onödig stress
- Undvika att fågeln får kontakt med smittade/sjuka fåglar

-------------------------------------------------------

Aspergillos

Aspergillos är en sjukdom i andningsvägarna hos fåglar orsakad av mögelsvampen Aspergillus.
Den vanligaste svampen som orsakar sjukdomen är A.fumigatus men även övriga svampar av Aspergillussläktet (A. niger och A. flavus) kan orsaka problem.
Svampen finns nästan överallt i vår omgivning och den är vanligt förekommande i t ex matjord, komposter, husdamm, och i livsmedel.

Svampen frodas och växer snabbt i varm och fuktig miljö och mikroskopiska sporer av svampen blir luftburna. Dålig ventilation och hygien, dammig miljö och många fåglar i små utrymmen ökar risken för att svampsporerna ska inandas.

Vanligtvis orsakar inte svampen någon sjukdom.
En fågel som på något sätt har nedsatt immunförsvar kan däremot bli sjuk.
Även stress, näringsbrist, dålig skötsel och bristfällig renhållning samt skador på andningsvägarna gör att den kan drabbas. Fåglar som står på antibiotikabehandling anses mer mottagliga.

Aspergillos finns i två former – kronisk och akut.

Kronisk aspergillos är mycket vanligare än den akuta formen och ofta dödligare. Fågeln visar ofta inga symptom förrän det gått så pass långt så en behandling är omöjlig.
Infektionen sitter oftast i andningsvägarna och sporer följer med blodströmmen genom kroppen och infekterar ett flertal organ, njurar, hud, muskler, lever, ögon och hjärna.
Första tecknet är andningssvårigheter. Svårt att andas, snabb andning och ovilja att röra sig är vanligt. Näsborrarna kan bli igensatta och/eller förändrade. Andra symptom kan variera beroende på vilka organ som är angripna. Om någon del av centrala nervsystemet är angripet kan fågeln ha darrningar, vinglande gång eller vara som paralyserad. Om levern är angripen brukar uraterna vara missfärgade i grönt och en veterinär kan kanske till och med känna en leverförstoring.
Symptomen kan också vara tämligen ospecifika som aptitlöshet, viktminskning, gikt, uppkastningar, onormal avföring eller diareé, överdriven urinmängd i avföringen, nedstämdhet och apati.

Många av symptomen ses hos ett flertal av de sjukdomar som kan drabba våra fåglar och kan inte enbart förknippas med aspergillos.
Svampsporerna kan gå genom äggskal och ta död på fostren.

Sjukdomen, speciellt den kroniska, är mycket svår att diagnostisera eftersom symptomen liknar symptom från många andra sjukdomar. Diagnos kan ibland fastställas efter endoskopi där veterinären tar vävnadsprover av andningsvägarna och därefter gör en odling som sedan granskas i mikroskop. Diagnos kan också fastställas efter ett speciellt test av blod där man kontrollerar om det finns antikroppar i blodet.

Fåglar som drabbas av akut aspergillos har stora svårigheter att andas, nedsatt eller ingen aptit, dricker mycket och har vattnig avföring vilket ofta leder till plötslig död. Svampen angriper vanligtvis luftstrupen, och luftsäckarna och ibland även lungorna. Diagnosen fastställs oftast först då fågeln är död.

Sjukdomen behandlas med medel mot svampinfektioner och behandlingstiden är i allmänhet mycket lång. Prognosen för ett tillfrisknande är dock ganska låg.

Vad kan man då göra för att förebygga att fågeln får Aspergillos
- Ha bra ventilation och vara noggrann med hygienen.
- Ge nytt foder och färskt vatten varje dag
- Utfodra med näringsriktigt foder av bra kvalitet
- Ge varierande färsk frukt och grönsaker
- Undvik att utsätta fågeln för onödig stress